Foto av Björn Mohlin

Under våren 1931 gick arbetare inom pappersindustrin i Ådalen ut i sympatistrejk, för att stödja sina kamrater vid Marmaverken i Hälsingland som strejkade mot att företaget ville sänka deras löner. Vid den här tiden satte företagen ofta in strejkbrytare för att krossa strejker. Den 13 maj 1931 anlände ett 60-tal strejkbrytare till Ådalen. De skulle användas för att lasta pappersmassa, som arbetarna hade satt i blockad.
Samma dag tågade omkring 500 arbetare till strejkbrytarnas båt och stormade den. Fyra strejkbrytare övermannades och togs med till Kramfors där de avkrävdes löfte om att de skulle åka hem igen. Därefter överlämnades strejkbrytarna till polisen. Men företagen vägrade att dra tillbaka strejkbrytarna. I stället kallades militären in för att skydda dem. Det var inga värnpliktiga som användes, utan anställda soldater.

Dagen därpå, den 14 maj, anordnade Transportarbetareförbundet ett protestmöte i Frånö. Till mötet kallades alla fackligt organiserade arbetare i Ådalen. Mötet uttalade sig för att generalstrejk skulle utlysas över hela Ådalen till dess att strejkbrytarna dragits tillbaka. Medan företrädarna för de fackliga och politiska organisationerna stannade kvar för att förhandla om hur kampen skulle föras vidare började mötesdeltagarna att gå mot strejkbrytarförläggningen i Lunde. I tåget gick flera tusen personer. I täten gick en musikkår och två fanor, en från den socialdemokratiska ungdomsklubben i Lunde och en från Pappersindustriarbetareförbundet. När demonstrationen närmade sig strejkbrytarförläggningen i Lunde öppnade militären eld med gevär och med kulsprutor. Tio personer träffades, varav fem dog: Erik Bergström, Viktor Eriksson, Sture Larsson, Evert Nygren och Eira Söderberg.
En av demonstranterna, Tore Alespong, lurade soldaterna att sluta skjuta genom att blåsa eld upphör-signal i sin trumpet. På så sätt undveks att ännu fler dog.


Arbetarrörelsen var mycket stark i Ådalen under 1930-talet. Den borgerliga pressen försökte skylla oroligheterna i maj 1931 på kommunisterna. Men det var snarare socialdemokraterna som var den viktigaste politiska kraften i Ådalen.
I 1930 års val till kommunfullmäktige i Gudmundrå (den kommun som Frånö och Lunde tillhörde) fick Socialdemokraterna 25 mandat, de två kommunistpartierna 5 respektive 3 mandat, de Frisinnade (nuvarande Folkpartiet) 3 mandat, Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet) 2 mandat och Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) 2 mandat.

Källa: Ådalen 31 av Birger Norman